Kommunikationsteknikens historia

Människans innovationsförmåga har till mycket stor del med kommunikation att göra, eller vad sägs om så vitt skilda påfund som färgpigment, skrivdon, vägar, duvslag, internet och satelliter? Det är därför omöjligt att här ge en fullständig bild av kommunikationshistorien, varför vi endast gör några nedslag under millenniernas gång.

Mohammed måste komma till berget

Först användes endast våra röster för kommunikation, med de uppenbara begränsningar som det innebar. Ville man vara säker på att budskapet förmedlades ordagrant fick man överföra det själv, tänk bara på viskleken. Det var även begränsning över tid och rum. Även med den kraftfullaste stämman når ett röstbudskap knappt hundra meter.

När människan började teckna ned sina meddelanden hände något revolutionärt. Ett budskap kunde nu resa i tiden. Innovationer som grottmålningar, kilskrift, hällristningar och hieroglyfer gjorde att människan kunde meddela sig över långa tidsavstånd. I Europa och Australien finns det grottmålningar som är minst 40000 år gamla, man kan undra om ett ordinärt SMS ens överlever i 40 dagar. Dåtidens grottmålningar, hieroglyfer och annat finns kvar för oss att ta del av, det är snarare tolkningen av meddelandet som blir ett problem över så långa tidsrymder.

Ännu ett stort problem med ovannämnda kommunikationsformer är att mottagaren måste bege sig till meddelandet för att ta del av det. Det var mottagaren, och inte meddelandet som behövde röra sig.

Mobila meddelanden

Runt 3500 f.v.t. kom flera uppfinningar som möjliggjorde kommunikation i rummet. I Perserriket började man med små lertavlor. Dessa kanske mest var till för att lättare kunna lagra kilskriftsmeddelandet, men de möjliggjorde samtidigt att meddelandena lättare kunde transporteras. Alfabetet och skrivtekniken utvecklades under tiden och man började kunna skriva på papyrus och pergament. Nu blev det lätt att föra meddelanden från plats till plats. I Perserriket, och senare stormakter, infördes distributionsinnovationer som exempelvis vägar, poststationer för byte av hästar och män som transporterade meddelanden och offentliga uppläsningar av dessa på torgen.

I Kina uppfanns pappret och en enklare tryckteknik. Mongolerna under Djingis Khan insåg att brevduvor kunde förmedla budskap fortare än någon hästskjuts. I medeltidens Europa utvecklades logistiken med vägar, vagnar och skrivna budskap allt mer. På 1400-talet kom Gutenbergs tryckpress med flyttbara typer som revolutionerade boktryckarkonsten och så småningom ledde fram till dagstidningarnas roll i masskommunikationen. Under 1600- och 1700-talen införde flertalet länder postdistribution.

Moderna tiden

Industrialismen och 1800-talet gav oerhörda framsteg inom kommunikationen, allt från ångmaskinen, semaforen och tågen, över telegrafen och telefonen till bilen, radion och biografen. Under samma tid exploderade dagstidningarna till ett massmedium i var mans tjänst.

1900-talet gav mänskligheten fler innovationer som möjliggjorde snabb kommunikation över hela jorden, som exempelvis flyget, kommunikationssatelliter, datorer och mobiltelefoner. Under det tidiga 2000-talet har de digitala tjänsterna som Skype och Whatsapp fortsatt att föra människor närmare varandra. Kommunikationstjänsterna blir fler hela tiden, som exempelvis nya mobilabonnemang företag, vilka skulle vara otänkbara utan innovationen av den smarta telefonen.

Idag är det lätt att se Internet som en särdeles viktig kommunikationsinnovation men genom mänsklighetens hela historia har varje steg på kommunikationstrappan varit lika revolutionerande. Innovationen av det fonetiska alfabetet var lika viktigt som skapandet av pennan, telegrafen eller televisionen.