Under 1500-talet började världens teknologiska under att öka i antal. Mikroskopet, termometern och den gregorianska kalendern såg alla dagens ljus under denna tid och så gjorde även blyertspennan enligt Tekniska museet.

Ristningar och ritningar

Sedan långt innan dagens tideräkning har människor sysslat med skrifter. Att rista in tecken i olika material har varit vanligt under en mycket lång tid. Det unika med pennor är att de doppas i en färgad vätska och att tecknen målas på underlaget istället för att ristas in. Åtminstone vid år 2600 före vår tideräkning använda människan vasstrån som pennor, vilka doppades i bläck bestående av sot och olja. Snart ersattes vassen med gåsfjädrar och bläcket blev allt mer avancerat och kunde innehålla metallsalter, syror, alkohol och gummi.

Grafitfyndigheter

Det var under 1560-talet som svart grafit hittades i den engelska, historiska regionen Cumberland i de nordvästra delarna av landet. Man upptäckte snart att det gick mycket bra att skriva med denna grafit men när fyndigheterna började att sina så fick man lov att blanda ut grafiten. Både Tyskland och Frankrike framställde pennor där grafit av ganska dålig kvalitet blandades ut med lera och svavel.

Blyertspennan slår igenom

Dess stora genomslag fick blyertspennan när fransmannen Nicholas Jacques Conté framställde en penna där blyertsens hårdhet kunde varieras. Ju mer lera som pennan innehöll desto hårdare var blyertsen.

Grafit är kol

Att vi i Sverige kallar pennan för blyertspenna och inte för grafitpenna beror på att tidens lärda trodde att det var någon typ av bly som hade hittats. Under år 1779 upptäckte dock svensken Carl Wilhelm Scheele att grafit i själva verket var kol som hade kristalliserats.

Blyertsmuseum

Cumberland är idag en del av Cumbria och i denna provins finns nu Derwent Pencil Museum. Museet är ett populärt utflyktsmål.